Som jag var inne på när jag skrev om Växjöloppet om att jag var defensiv och mesig och inte tar ut mig fullständigt utan glider igenom och bara genomför.
Visst måste prio 1 vara att genomföra loppen om dom är maratonlånga eller längre, men jag måste ta mig mera ut på hal is där det obehagliga är mer närvarande.
Varför ?
Jo, jag sitter ju ändå här och sätter upp tidsmål som jag vill klara under ett år och då är det ju aningen slött att bara tänka att -jag är nog inte helt förberedd på rekordtid idag, jag satsar på den tiden på den nästa maran istället.
Jag vill bli bättre, alltså att springa fortare och att springa längre.
Målet på maran är ju att springa under 3,30 och då är det väl lämpligt att satsa mot just den tiden.
Man kan alltid skylla på saker och visst kan det finnas en massa anledningar till att man faktiskt inte fixar sitt mål, men att satsa mot målet måste vara det enda rätta.
Gissar att man inte alls ska se dom där sakerna som gör att det kanske inte går, i alla fall inte såhär dagen före loppet, men för att bevisa för mig själv att det är struntsaker den här gången så kör jag.
- Loppet går inomhus på en bana som jag inte vet vilket underlag det är och jag vet inte hur lång den är.
Det var rejäl trängsel i Växjö och kanske blir det trångt även här.
Om man inte springer 42195 meter utan 43500 meter så blir det såklart svårare att lyckas.
Japp, det var det...
Att jag fortfarande har några blåsor på mina fötter är inget som helst problem och eftersom det är inomhus så tippar jag på att det inte kommer att vara för varmt, kallt, snöigt eller blåsigt.
Jag började läsa en bok på julafton och jag hoppas att den ännu mer kan få mig att lämna den behagliga zonen under 2015.
Det ska bli kul att springa imorgon och det ska bli kul att ta ut sig riktigt jäk.. ordentligt.
//3,30-mannen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar