När jag åt mina ägg och bacon till fruskost och sköljde ner det med kaffe så var det en halv grad kallt utanför mitt fönster.
Tog bilen in till Norrköping och tänkte att på en lördag så kan det väl inte kosta så mycket att stå vid stationen.
Jag började trycka på apparaten och när jag kommit upp i två hundra kronor och det fortfrarande var förmiddag så var det avbryt-knappen som gällde.
Åkte bort till grusparkeringen mitt i mot Max och fick där stå ett dygn för 50:-.
Promenad fem minuter är väl inget man dör av direkt.
På tåget kunde jag se att det var kallare ute för det var vitt (ingen snö) och när jag öpnnade dörren från centralen i Stockholm så fick jag direkt några flingor i ansiktet.
Konstigt nog så kom det inga fler.....än på ett tag.
Fantastiskt skönt att ha telefonen när man ska leta sig fram för visst fick jag fram centralen (där jag var) och stadion (dit jag skulle) men när jag började gå åt det hållet jag trodde var det rätta visade telefonen att jag rörde mig i fel riktning.
Sen var det inga problem vilket var tur, för jag hade ju inte jättemycket tid innan loppet skulle börja.
Jag hann snabbhälsa på några stycken kända ansikten innan start.
Vi började med 200 meter inne på stadion för att sedan sätta iväg på det första varvet.
Det första av 28.
Varv var väl inte heller helt sant då det var en fram och tillbakasträcka vi sprang.
Kuperat var det men i stort så kan man säga att det var nedför till vändplatsen och uppför sedan.
Redan innan två varv var sprugna så hade två saker slagit mig...
-Hoppla vad tråkig bana.
-Ska man verkligen hålla på och springa här och titta på varenda människa man möter ?, för man möter folk hela tiden.
Dom två löparna som jag hade mest koll på, antagligen för att jag trodde mig springa i samma tempo som dom, var Sofia och Gert.
Vid dom inledande varven så var dom nära varandra, medan jag var 150 meter efter.
Vid milen så hade avståndet ökat till kanske 250 meter.
Ungefär där så förstod jag att det inte skulle gå toppenbra idag.
Kände mig för sliten mot vad jag borde i det tempot.
Inte för att jag har tittat (ska göra det) men jag tippar att jag hade sisodär 51 minuter första milen.
Strax därefter, vid 13 km så börjar jag bli snurrig i huvet och börjar tänka.
Hmmm....jo, jag har ju sedan nyårsafton kört ganska så nära noll kolhydratsmässigt.
Att jag skulle få problem av det hade inte slagit mig, men kanske jag borde ha misstänkt det.
Jag har ju på dom senaste träningspassen känt mig mindre alert, men det trodde jag mest berodde på att passen var jobbiga och sömnen varit dålig.
Eftersom det snurriga inte försvann på något varv så beslutade jag mig för att smaska i mig energi.
En näve Ahlgrens bilar, en mugg vatten och en mugg cola vid 18 km gjorde saken bättre.
En annan sak som jag kände av redan vid 13 km var att höfterna hade problem.
Att dom i kylan skulle ha behövt någon form av uppvärmning hade inte slagit mig, men nu fick jag flera gånger stanna och försöka skaka/tänja igång dom.
Det funkade dåligt.
Jag vet att jag upplevt det här en eller två gånger tidigare men varken när jag nu (eller nu när jag skriver detta) så kan jag inte komma på när det var.
Känslan är att jag hoppat från en hög höjd och landat på fötterna i marken, varvid benen tryckts upp några centimeter.
Det kändes som om jag sprang med benen och höfterna var inte med.
Däremot gjorde dom ont.
Att bryta kändes inte okej så jag fortsatt.
Vid halva sträckan ungefär så hade jag helt gett upp om att göra ett bra lopp.
Det fick mer bli att ta det lite mer socialt och att ta sig i mål överlevande på ett bra sätt.
När det var sju varv kvar (en mil) så struntade jag i att springa uppför den värsta backen precis vid varvningen.
Det sjunde sista varvet var ändå (trots att jag gick där) det värsta varvet.
Jag hade druckit precis innan och ändå så var jag utpumpad när jag närmade mig nästa varvning.
Jag tänkte-va, ska jag behöva stanna och pusta en halv minut varje varv nu.
Tur att det blev bättre.
Snurrigheten återkom då och då, jag drack och det blev i alla fall bättre.
Höften blev däremot inte bättre.
Vid vändpunkten med fem varv kvar så gjorde det rejält ont i den skarpa kurvan.
Med tre varv kvar så började det snöa och det kom ganska mycket.
Till på köpet så blåste det nu ordentligt.
Hur klockan nu låg till hade jag klart dålig koll på.
Mitt näst sista varv inleddes med en pratpromenad med Janne och det sista varvet en likadan med Ingrid.
Sista varvet sprang jag trots allt till och med uppför backen vid vändningen och minsann så försökte jag trampa på lite på slutet.
Trodde att jag kom i mål närmare 4,10, men skärmen vid målet visade 4,01,32.
Det kändes ju lite snopet då jag ju hade fixat 4 timmar om jag hade haft koll och lust.
Tiden blev nu inte det viktiga denna dag.
Det jag får ta med mig istället är att jag fick träffa en del människor och att jag borde värma upp min kropp inför utomhuslopp i januari.
Jag hör och läser om fler och fler som hyllar yoga som en del av träningen och jag har visat noll intresse åt det hållet men nu är jag glad att yoga är en del av det jag får uppleva i Slovakien i sommar.
Att jag där också får löpskolning jublar jag också över.
Många brukar säga att det ser bra ut när jag springer men jag undrar det jag....
Den här lördagen så såg jag många som sprang väldigt vackert.
Nu efter att ha kollat på bilder så inser jag att den jag blev mest imponerad av tydligen var Sophia Sundberg, en tjej som sprungit många maror under tre timmar och som kom 13:e på VM över 100 km nyligen.
Jag får passa på att tacka Mats för den fina bilden ovan och såklart också gratulera några av mina medtävlare tilll bra och i vissa fall fantastiska lopp.
Gert sprang stabilt och bra på 3,36 men dagens fantastiska var ju Sofia som sprang på 3,31 och det grymma var att hon log och pushade andra under hela loppet.
Nae, jag sprang inte med henne en meter, men jag vet av erfarenhet hur hon är och jag kan säga att hon log och pushade mig varenda gång vi möttes.
Fantastiskt Sofia....
Snövädret blev 14 gånger värre när jag sedan traskade bort till Centralen, men att där köpa sig en kopp kaffe och reflektera dagens äventyr var kanon.
Nu när resultat med varvtider dykt upp så kan vi väl lägga in dom här också.
| 131 | Olsson Fredrik | Coventry City | |
| 8:52 | 8:52 | ||
| 7:38 | 16:30 | ||
| 7:50 | 24:20 | ||
| 7:38 | 31:59 | ||
| 7:32 | 39:32 | ||
| 7:40 | 47:12 | ||
| 7:31 | 54:44 | ||
| 7:29 | 1:02:14 | ||
| 7:34 | 1:09:48 | ||
| 7:35 | 1:17:24 | ||
| 7:36 | 1:25:01 | ||
| 7:42 | 1:32:44 | ||
| 9:02 | 1:41:47 | ||
| 7:46 | 1:49:34 | ||
| 7:47 | 1:57:21 | ||
| 8:39 | 2:06:00 | ||
| 11:38 | 2:17:39 | ||
| 7:52 | 2:25:31 | ||
| 8:39 | 2:34:10 | ||
| 8:25 | 2:42:36 | ||
| 10:15 | 2:52:52 | ||
| 9:40 | 3:02:33 | ||
| 9:00 | 3:11:33 | ||
| 11:39 | 3:23:13 | ||
| 9:14 | 3:32:28 | ||
| 9:19 | 3:41:47 | ||
| 10:35 | 3:52:22 | ||
| 9:10 | 4:01:32 |
Eftersom det var 28 varv så måste varje varv ha varit 1,5 km och inte 1,6 som jag trott.
28 varv x 1,5 km blir 42 km och lägger vi då till de 195 meterna innan inne på stadion så blir det bra.
50:45 efter 1 mil.
1:32:44 efter 18,2 km vilket ger en snittfart på 5:06.
Bra så långt, men det är där jag dricker första gången och gör gymnastik....
1:49:34 och då har jag passerat halvmaratonsträckan med 50 meter sådär.
Jo, jag gick i början på det sista varvet, men vet i tusan om jag hade fixat 4 timmar ändå.
Då hade jag behövt 7:38 på sista varvet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar