Trodde nog att det skulle vara lite mer genuint än charterställena i Spanien.
Problemet är ju att resorna dit bara går under sommaren och under sommaren åker ju inte jag utomlands.
Kanske skulle göra ett undantag om det råkar dyka upp en sista minutenresa här ifrån Norrköping.
Två datum var möjliga (29 juni & 6 juli) och jag hade koll.
När det en dag dök upp en "endast flygresa" från Norrköping till Split den 29 juni så funderade jag ett dygn (ovanligt länge för att vara mig), men sen slog jag till.
Någon dag senare, efter ett par timmars forskande om var i Kroatien jag ska åka så beställde jag hotell.
Först 6 dygn ute på ön Hvar i staden Jelsa och sedan sista natten inne i Split.
Förr hade jag alltid stenkoll på allt när jag åkte utomlands och visst har jag det fortfarande på en del saker, men aningen pinsamt att dyka upp i Kroatien med en massa Euro när dom inte alls använder sig av den valutan.
Vi backar lite tillbaka till flygplatsen i Norrköping.
Som vanligt så har jag koll på folket i min närhet, något som kanske inte är så konstigt när jag åker själv.
En familj satt mitt emot mig innan incheckningen.
Dom tänkte tydligen äta lite....
Risifrutti minsann.
Det visade sig bara vara början.
En banan följde efter....och så varsin kexchoklad.
Yoghurt följde efter det och sen var dom tydligen törstiga för då gled en halv liter läsk ner.
Dom åt samma sak, alla fyra.
Mamma jätterund, pappa rund och de två barnen, flicka typ 12 och pojke typ 10.
Barnen var inte runda.
Efter incheckningen så gick jag och köpte en kopp kaffe, ställde mig vid ett bord och läste nya lchf-magasinet.
Ser familjen igen, den här gången på väg ut ur taxfreen.
Barnen hade ett antal stora godisvarianter som dom genast satte sig ner, öppnade och började mumsa på.
Pappa gick till baren och köpte en stor öl.
Mamman såg jag först inte, men antagligen efter ett toabesök slog sig hon också ner och minsann så hade hon också inhandlat lite eget godis.
Fantastiskt tänkte jag där jag stod och njöt av mitt kaffe och tidningen.
Dom hade såklart senare också beställt flygmaten, herregud, flygresan var ju på 2,45 och dom ville v'l liksom inte svälta ihjäl.
Jag hade ingen flygmat, såklart.
Jag fick knappt ett dygn i Jelsa för när jag kom hem från stranden så hade min granne över tydligen missat att stänga av vattnet i sitt badrum.
Det var blött i mitt rum och jag kunde inte bo kvar.
Dom som hade hotellet frågade om jag kunde tänka mig att flytta till den lilla byn Vrboska, bara fem kilometer bort.
Fick se några bilder och jag gillade det lilla pluttiga Vrboska.
Grejen var den att hotellägarens syster hade ett hotell i Vrboska som hade ett ledigt rum till mig.
Dom skjutsade dit mig och där stannade jag nöjd de resterande dagarna.
Två dagar begav jag mig ändå iväg och båtturerna gick till ön Brac och den lilla byn Bol.
Egentligen så var det inte alls Bol som var målet, trots att det såg väldigt fint ut där, utan en kilometer från byn låg stranden nummer ett i Kroatien, Zlatni Rac.
Att springa med kamera är något jag inte sysslat med hittills men efter att ha sprungit kuststräckan från Vrboska till Jelsa och tillbaka framåt kvällen så insåg jag att detta måste jag göra igen, med kameran som sällskap.
En annan dag hade jag spanat in en lagom brant och lagom lång backe och tänkte att den där ska jag springa uppför några gånger.
Hade också lust att testa en grusväg som gick utmed havet runt hela udden.
Inte helt vanliga omgivningar så jag tog med kameran.
Eftersom nattemperaturen var lika hög som dagstempen blev vattentempen riktigt varm och behaglig.
Det innebar att man kunde ligga i och plaska hur länge som helst.
En dag så roade jag mig på gränsen till det sjukliga hållet när jag låg på stranden.
Alla familjer som kom dit efter mig och som hade minst ett barn i åldern 5-15 år (nej, jag frågade inte) hamnade i mitt protokoll.
I protokollet skrev jag upp vad och när någon av barnen åt någonting och jag kan väl säga för att inte missförstånd ska uppstå att det handlade bara om saker som jag själv inte äter.
Tio familjer hade jag koll på under dagen och sammanlagt blev det 18 barn, nio pojkar och nio flickor.
Resultatet blev att dessa barn stoppade någonting i munnen var 35:e minut.
Var det någon som tog ett kex eller en-två godisbitar så struntade jag i det.
Det som inte slog mig då, men som landat efteråt var att ingen åt någon vettig lunch där på stranden.
Många hade frysväskor med sig så det hade absolut varit möjligt.
Det som helt tydligt blev räknat som lunch i deras ögon var pannkakor som såldes i en bod bredvid stranden och som dränktes i chokladsås....
Några passerade mig och det var en så fruktansvärd söt stank som hoppade upp i min näsa och gjorde mig helt groggy.
Barnen njöt.
Annars så var det otroligt mycket glass, bullar, kakor, bananer, chips och yoghurtar mest hela tiden.
Jag skrev familjer tidigare så observera att barnen inte kom dit själva med pengar, utan detta var familjeutflykter.
De vuxna hamnade inte i protokollet men deras intag var väldigt likt barnens.
Bara drycken som skiljde, öl+läsk för de vuxna mot barnens bara läsk.
Det slog mig att barnen inte bara där utan även här hemma en helt vanlig vardag inte alls har samma vana och tankar på vad en måltid är.
Att frukost, lunch och middag är måltider där man ska äta...mat.
För dom är det ett evigt ätande dagen lång.
Är lunchen inte god så äter man frukt på rasten och klarar sig ett litet tag till.
Riktigt otäckt!!!
Dessa barn är bara en generation efter mig och jag kan inte hjälpa att tänka lite framåt...
Tänk vad som hänt på bara en generation....
Hur kommer det att bli när dessa helatidenätare som nu är tio år får egna barn???
Hemska tanke.
Jag kände mig väldigt nöjd med min Kroatientripp när jag tog färjan från ön för att tillbringa sista kvällen och natten i staden Split.
På färjan så åt jag min lunch (eller om det var middag) som var tre kokta ägg mosade med 50 gram smör.
De andra passagerarna åt helt andra saker (chips+en halv meter långa ljusa bröd+läsk)
Min lägenhet i Split var så fantastiskt fin och hon som hade stället var så hygglig att hon skjutsade ner mig till flygbussen tidigt nästa morgon.
Min tid i Kroatien var över.....för den här gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar