torsdag 9 oktober 2014

Pannbensträning och aktivitet vid skada

Oktoberplankan gick idag vidare med 4 x 80 sekunder vanlig planka (på ett ben) och sen några övningar sidoplanka.
När jag sen ändå låg där på golvet så startade jag min egen armhävningsutmaning.
Armhävningar har aldrig varit min grej och i och med det har jag oofta aktat mig för dom vilket såklart resulterar i att jag inte blir ens ett snäpp bättre.
Jag kan göra 25 om jag måste men idag körde jag istället 10 stycken x 6 gånger, med kort vila mellan.
Även dessa gjorde jag på ett ben, då jag inte alls har lust att fresta på mitt högerben i den vinkeln man gör vid armhävningar eller planka.
När jag låg och vilade mig efteråt så kom jag på att jag kunde köra några övningar rumpa också...

Angående min skada så känner jag att jag knappt vågar läsa om den, givetvis för att jag eventuellt ska se något som jag inte vill se.
Kunskap kan ju ändå vara bra och för att vinna så måste man våga så jag läste på och tittade på en del youtubeklipp.
Massage på ett speciellt sätt för att nå djupt ner i muskeln i vaden skulle vara bra så det testade jag.
Att låta vaden rulla på en smal flaska eller liknande var ett annat alterativ som ska testas i helgen.

Det här var ett konstigt sammanträffande tycker jag nog.
Boken "Bli best med mental träning" såg jag i ett skyltfönster i Stavanger  och eftersom den var klart billig så slog jag till och köpte ett exemplar.
 
När jag igår bläddrade i tidningen Spring så ser jag samma man där.
Nu har jag inte läst artikeln, men nog verkar det lovande både med den och med boken om den passar i en löpartidning.
Långdistanslöpning handlar ju såklart om mycket träning men också mycket om det mentala och man pratar ofta om att ha ett bra pannben.
 
Den här plankanutmaningen är helt klart bra som en coreövning vilket är klart användbart vid löpning, men att stå i plankan handlar också mycket om att ha ett bra pannben.
Att bara stå kvar fast alla muskler i kroppen talar om för dig att falla ner i golvet och vila...
 
Mina många löppass på löpbandet i vintras är också väldigt bra pannbensträning eftersom det är tråkigt ganska omedelbart på det där bandet.
Under tiden så kan också bestämma sig för att hålla ett visst tempo i visst antal minuter och då ska det bara klaras för man vill ju inte ramla av bandet för att man saktar ner.
Löpbandspassen som var över 25 kilometer blev ju nästan komiska eftersom man bara fortsatt och fortsatt....
 
När jag sprang åtta mil på ett dygn förra sommaren så var ju det också väldigt bra träning för pannbenet.
En ny mil var tredje timme blev ju efter några mil också väldigt märkligt.
Så ovant att om och om igen dra på sig nya löparkläder och dra iväg på en runda, men eftersom jag hade bestämt mig för att göra det så var det att göra det.
 
Snart helg vilket ska bli skönt.
Förhoppningsvis så kan det bli en massa gjort här hemma och kanske tar jag mig en sväng till skärgården med en god bok som sällskap.
 
Tänk att jag som brukar ha 25 besökare på min blogg hade över 1000 igår.
Tack Kostdoktorn för det.
Hoppas att några återvänder hit.
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar