fredag 31 oktober 2014

Imorgon så fyller jag år, typ...

Att fylla år har ju inte varit vidare intressant på ganska så lång tid.
Den födelsedagen som väntar mig imorgon känns långt mer spännande och ändå så fyller jag ju inte år på riktigt.
Att jag aldrig hört eller läst om att någon ska fylla maraton tycker jag är konstigt.
Är det verkligen bara jag som 41 åring tänker att nästa gång så fyller jag 42.
Det är lika många år som det är kilometer på ett maraton.
Är det bara jag som då räknar vidare och kommer fram till ett datum när jag fyller 42 år och 195 dagar??
Tydligen !!!
Visst, kanske kan man påstå att 42 år och 195 dagar inte alls är den rätta dagen för att fylla maraton.
Visst, jag håller med om att den dagen då man fyller 42195 dagar kanske borde vara den riktiga födelsedagen.
Problemet med det är att de allra flesta aldrig får uppleva den dagen och gör man det så får man nog enorma problem att ta sig runt ett maraton.
I mitt fall så fyller jag 42195 dagar den 29 oktober 2087.
Jag är alltså lite drygt 115 och ett halvt år.
Då har jag lagt ner verksamheten, det är ett löfte....

Imorgon ska jag alltså fylla maraton och jag ska också springa maraton.

De senaste loppen jag sprungit har gått ganska som väntat.
Jonas på jobbet har inför båda frågat hur jag tror att det kommer att gå.

Stavanger maraton:
Om det går riktigt bra så kan jag vara i närheten av 3,30 men troligare är att det blir 3,40.
Garanterat mellan 3,30 och 3,45.
Det blev 3,42.

Black River Run-80,5 km.
Troligen kommer det att gå bra i kanske fyra varv (64 km), men sen kommer jag säkert att få gå ibland och springa ibland sista 16 km.
Jag siktar på 10 timmar.
Det blev som så att det gick bra i 60 km fast då hade det gått fortare än vad jag tänkt.
Fick gå mellan 60 och 70 km, men kunde sedan springa hela vägen in i mål.
Tiden blev 9,15.

Ganska rätt med andra ord.

Jag hoppas verkligen inte att jag kommer att ha rätt om morgondagens lopp.
Ska jag gissa så gissar jag nämligen att jag kommer att få stora problem med ett ben, kanske två.
Jag förstår faktiskt inte hur jag ska kunna ta mig runt ett maraton med dessa båda ben.
Som sagt så hoppas jag att min gissning är totalfel.

Jag har sedan den 5 oktober inte sprungit alls och det är pga av mitt högra ben som då under en testrunda gjorde ont.
Det var väntat.
Tanken var att jag skulle ta en kort sväng igår, men jag struntade i det.
Jag ville inte känna att det gör ont.

Det här loppet imorgon är ett lopp som jag absolut vill starta i.
Just för att det är min maratonfödelsedag och jag har sedan ett och ett halvt år tillbaka längtat och riktigt gottat mig åt att få springa maraton på just den här dagen.
Det absolut viktiga med loppet är alltså att starta.
Nummer två blir såklart att fullfölja loppet och trots att jag var allt annat än positiv nyss så hoppas, hoppas jag att jag ska kunna fullfölja det.
Tiden som jag brukar tycka vara intressant är inte intressant den här gången.
Blir tiden intressant så minskar chansen att ta mig i mål.
Tiden kan knappast bli bra när man inte sprungit en meter på fyra veckor.
Till på köpet så har jag varit förkyld i en vecka nu.
En väldigt lugn förkylning som tur är.
Till på köpet så har jag drabbats av någn elak svampsjukdom (tror jag) vilka trivs i värme.
Alltså så vaknar jag många gånger varje natt och kliar ihjäl mig.
Kör en smaskig Detox för den.
Men, men, men....jag är väldigt löpsugen och det ska bli väldigt kul att få springa.
Att få springa med pannlampa med härlig musik i öronen.
Att få springa in i byar där mängder av levande ljus kantrar gatorna.
Folket firar Österlen lyser...
Det blir kul.

För några veckor sedan så skrev jag vad jag skulle göra för att ha så stora möjligheter att vara med i Österlen och utan att kolla tillbaka så var det väl ungefär såhär.

Jag skulle läsa på om vad som drabbat mitt ben och ta hand om det på bästa sätt genom de råd jag lyckats hitta.
Jodå, jag körde massage med både händer och tennisboll, i alla fall de två första veckorna.
Jag skulle träna annat som mage och rygg.
Jodå, från ingen sån träning till ett antal olika magpass och några ryggpass får duga.
Jag skulle också se till att fixa ett nytt armband till min klocka.
 
Titta så fin den blev och vad skönt att jag slapp att skicka in den.
Bara att beställa ett armband på Haga cykel och att byta det var inget problem alls.
Köpte ett snyggt armband av Magdalena som tillsammans med ett gäng andra ska springa lååångt på en färja om två veckor.
Både löpningen och armabndet för en god sak såklart....
Tatuerad med mina födelsedagssiffror skulle jag också bli under den här månaden och det vet vi ju att den saken blev fixad för två veckor sedan.
 
Det här blir spännande och då har jag ju inte ens tänkt på att Runners world som var trevliga och betalade min tatuering (mina tatueringar menar jag) faktiskt vill ha en race report efter loppet.
Det blir kul...
 
 





1 kommentar:

  1. Jag håller tummarna för att du ska klara hela loppet och att du inte får för ont.

    SvaraRadera