fredag 17 oktober 2014

Tatueringar

På lunchen i torsdags så tog jag mig ner till House of pain för att skaffa mig inte bara en utan två tatueringar...
Jag som inte gillar tatueringar...
Låt oss ta snacket sedan och istället börja med att visa upp hur jag numera ser ut.


Det här är alltså mitt vänstra lår.
Lite kul att många kommer att klia sig hårt i huvudet för att dom inte alls fattar vad dessa siffror står för.
För er som läser här och inte vet så kan jag avslöja att det här är maratondistansen i meter.
Till på köpet så fyller jag 42 år och 195 dagar den 1 november.
Då ska jag springa maraton :-D
 
Den här sitter mellan halsens nedre del och upp mot vänster axel.
En ultrarunner är en person som sprungit ett lopp som är längre än ett maratonlopp, vilket jag gjorde under Black river run´s 50 miles i september i år.
Känns underbart att äntligen vara en ultra och att nu få bära den här tatueringen.
Hoppas såklart att det blir många ultralopp i framtiden.
 
Börjar jag på något sätt gilla tatueringar ?
Kommer det att fortsätta bomba ner tatueringar på min kropp ?
Ska försöka gissa mig fram svar på dessa frågor snart, men vi kan väl kolla vad jag skrivit om tatueringar tidigare, både på den här bloggen och mina två tidigare bloggar.
 
skrivet 071105
 

Tatueringar...

Ända fram till den dagen, eller snarare kvällen i november 1995 när jag själv förstod att jag skulle ha en tatuering har jag varit emot dom.
Jag har mest varit emot dom efter den kvällen också....
Den 1 april 1996 var datumet då jag fick min på vänster överarm.
Jag måste säga att jag hde motivet klart i precis samma ögonblick som jag bestämde mig för en tatuering.
Förstår faktiskt inte hur man kan bestämma sig för att man ska ha en tatuering och sedan bestämma motivet.

Varför pratar jag om detta just idag ??
Joo, idag har jag sett tre stycken tatueringar live men också en bild på en.

Tjejen på bilden fanns på en dejtingsida men jag kan säga att något så bläigt hos en tjej som en tatuering (i detta fallet en ros) på ena bröstet eller mellan dom finns inte....tvi...

Den första jag såg idag var på gymet och den föreställde jesusfigurens (jag skriver inte jesus eftersom jag anser att han varken fanns eller finns på det sättet som folk inbillar sig) ansikte.
Ett fult äckligt ansikte av en skäggig, långhårig man hade han över hela överarmen.....sjukt= jepp

Den andra var i omklädningsrummet.
Över hela vänstra skuldra hade denne man en sol med ögon, näsa och mun och ut ur munnen kom en liten tunga.
Den skulle ha kunnat vara(och var det antagligen också) ritad av ett 9 årigt barn.

Den tredje hittade jag i duschrummet.
Synd att säga att jag tittar på män i duschrummet men den här dagen så tittade jag på tatueringar, det vet vi i alla fall.
En man som mycket väl hade kunnat vara med i ett riktigt häftigt mc-gäng kommer gående med en bild på "Alf" på vänster överarm.
Minns ni rymdvarelsen Alf som gick på tv för 20 år sedan.
Jag måste säga att jag diggade Alf skarpt på den tiden och jag skulle garanterat skratta friskt åt honom nu också men HALLÅ....EN TATUERING....

Hade egentligen en del annat att prata om här bl.a. morgonradioprogram, folket i gymet och dagis......men det tar vi en annan dag.
Och ni (om ni nu är några) så kan ni omöjligtvis hålla med mig om allt som jag skriver här, så för sjutton komentera tack....!!!!

Puss och kram

skrivet 110306
 

Fotbollsspelarens beteende...

Jodå, jag tycker absolut att man kan klia sig i huvet både en och två gånger för att fatta vad dessa fotbollspelare håller på med ibland.
För det första så undrar jag varför en stor del av dom har bombat hela underarmarna med tatueringar ??
Fullständigt nerklottrade...
När jag skaffade min tatuering så fick jag höra om att färgen i tatueringen innehöll ett gift som gjorde att man garanterat ville skaffa sig fler tatueringar, dvs mer gift.
Tog min den 1 april 1996 och vi kan väl konstatera att giftet fortfarande inte nått min hjärna eftersom det inte blivit någon mer.
I fotbollsvärlden kan man verkligen tro att giftet sprider sig som den värsta pestsmittan till och med mellan spelare.
Undrar om det är giftet eller om det är för mycket fritid, för mycket pengar eller kanske att fotbollsspelare är så korkade ??
Fult är det i alla fall...
Tänk om varenda tennisspelare skulle vara nedklottrat på det där viset...tror inte att det kommer att hända.
 
 
skrivet 140501
 
 

Tatueringstanke

Jag är som ni säkert vet klart skeptisk till tatueringar trots att jag själv satt där i stolen den 1 april 1996 och blev förgiftad på livstid.
Den gången så var motivet givet och fanns i min hjärna och i mitt hjärta redan innan jag kom på att det skulle bli en tatuering.
Ärligt talat så är det nog motsatsen som jag är skeptisk till...
Alltså att bestämma att man ska ha en tatuering först och sedan börja leta motiv.
Nu får jag bara acceptera att alla inte är som jag och enbart hålla tyst och inse att alla gör som dom vill med just sin kropp och sina pengar.

Jag har väl varit inne på att ha någonting slingrandes från överarmen upp till halsen, men den tatueringstanken har stannat vid en dålig tanke.
Vissa har varit inne på att jag borde ha en elefanttatuering, men den iden har jag aldrig känt mig stödjande i.

Nu har jag däremot en ide som kommit i rätt ordning och därför kanske kommer at bli av.
Motivet är klart i mitt huvud och jag gillar tanken på att ha den som tatuering.
Roade mig med att bildgoogla lite nu för den här tatueringen borde jag inte vara ensam om.
Hittade många som såg ut ungefär så här:
Börjar ni förstå hur min ska se ut ?
Just det...
Passar ju extra bra nu när jag just fyllt 42 och den 1 november fyller 42 år 195 dagar.
Maratonlopp den dagen såklart och varför inte en tatuering strax innan ??!!!!!
 
                                                              skrivet 140910
 

Jag vann !!!!!

Jag kan faktiskt inte minnas senast jag vann en tävling eller en utlottning av något som helst slag och visst kan det väl, i alla fall delvis bero på att jag sällan skickar in något nu för tiden.

När det för en månad eller två sedan kom ett mail från Runners world som handlade om löpartatueringar så blev jag såklart intresserad då jag inte bara funderat på utan till och med bestämt mig för att skaffa just en sån under den är hösten.
Först förstod jag inte att det var en tävling, men sen visade det sig att om man delade med sig av sin drömtatuering med löparanknytning så kunde man vinna ett presentkort på tatueringen.

Eftersom min tatueringstanke inte bara var en vild idé utan också hade en liten rolig historia bakom så skrev jag och delade med mig av den.
Just där och då så tyckte jag ju själv att min historia och plan var bra, men att jag skulle vinna föll mig nog aldrig in.
Inte haft en tanke på tävlingen sedan den dagen, men idag kom det då ett meddelande från Runners world på facebook att vinaren var utsedd.

Så här stod det....

Vi säger grattis till Fredrik Olsson som vill hylla löpningen med följande tatuering och motivering. Fredrik vinner tatuering till ett värde av 2000 kronor hos Salong Betong.

"Jag har det senaste året sprungit maraton i Finspång, Vansbro, Barcelona och Valencia. Snart dags igen i Stavanger. Den 1 november så fyllar jag maraton, dvs. 42 år och 195 dagar. Då har jag länge tänkt att springa ett maraton, men jag har trott att jag skulle få göra det själv. Nu har jag hittat ett lopp (Österlen maraton) just den dagen och givetvis så åker jag dit. Ihop med allt detta så tänker jag tatuera in siffrorna 42195 på mitt vänstra ben."

Ett mail hade visst också dykt upp....

Hej Fredrik!

Stort grattis – det blev du som vann Löpartatueringen på Salong Betong! Vilken bra motivering – vi ser fram emot att få både vidare rapportering från Österlen Marathon och bilder på tatueringen:) Jag kopplar här ihop dig med chefredaktör Stefan Larsén som kommer hålla i den vidare kontakten med Salong Betong.

Lycka till med loppet, tatueringen och löpningen!




Vänliga hälsningar

Nina Nyström
Webbredaktör / Online Editor

RUNNER'S WORLD


Fantastiskt kul självklart !
Tatueringen hade jag gjort i vilket fall som helst, men vad kul att vinna och vad kul att dom vill ha rapport från maarn och bilder på tatueringen.
Min enda chans att komma med i Runners world :-)
Prissumman på 2000:- är ju mer än vad jag hade tänkt att lägga ut.
Frågan är nu vad jag ska hitta på för att i alla fall närma mig 2000:-?
Kanske inte alls mer än vad jag tänkt ?
Kanske just något mer ;-)
 
 
Jaha, är vi nu redo att hugga tag i de två frågorna nu då ?
Kanske, vi får se...
Som synes hade jag ju en undran om jag på något sätt skulle utöka min tatueringsidé när jag skrev för dryga månaden sedan.
Att jag på den månaden hann bli en ultralöpare när jag sprang i mål uppe i Västerås så blev det intressant att på något sätt uppmärksamma den hedrande titeln.
Det blev alltså som jag tänkt från början en enkel 42195 tatuering på benet + en ultrarunner tatuering uppåt vänstra axeln.
Det känns kanon.
Båda dessa kan och är normalt gömda, men lite beroende på ringningen på tröjan så kan man kanske skymta ett U...
Kul tycker jag.
Den på benet syns om jag har korta shorts på mig vilket jag har ibland när jag springer.
 
På frågan om jag plötsligt har vänt och nu gillar tatueringar så är nog svaret NEJ.
Dom här två tatueringarna anser jag är lite mer vilda än den förra jag gjorde.
Jag gillar att man får ärr för det syns att man gjort något och verkligen levt.
Tatueringar är ju en annan sak men dom här två tatueringarna säger ändå lite om vad jag har blivit för en person.
Jag lever och jag ser ut som den personen jag är...
 
Om det blir fler ....?
Inte omöjligt alls, men antagligen så dröjer det några år.
 
 

 
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar